Blir fan illamående.

Sverigedemokraterna hade någon spurt där för några veckor sen. Det var obehagligt att se på. Det verkade till och med gå bra för dem. Jimmie figurerade överallt och kamouflerade sin retorik så den blev alltmer rumsren. Själv satt man hemma framför tv-soffan och hoppades att folk skulle se igenom hans skitsnack, hur uppstylat i fina ord det än var.
Snart började korthuset rasa. Jag tror att det var någon gång i samband med deras så kallade våldtäktsundersökning och kartläggningen av den påstådda våldtäktsvågen som enligt SD importeras i samband med vår invandringspolitik. Rent ut: invandrare våldtar menade Jimmie och co.
Då kunde man inte annat än skratta. De la ju krokben på sig själva. Ingen retorik i världen räddar SD när sånt kommer fram. Och sen var det ju det där med den fantastiska valreklamfilmen som kan ju vara den absolut mest idiotiska propaganda jag någonsin sett. Det är ju nästan som att SD gått in för att se dumma ut.
Det ser inte ljust ut för Jimmie och hans kompisar. Tvärtom. Youtubeklipp florerar runt om på nätet med kända ansikten som talar om för oss det vi redan vet; Sverige är ett rikt och mångkulturellt land och här platsar inte främlingsfientlighet. Främlingsfientlighet är osvenskt.
Klippen hamnar på Facebook, tillsammans med folks statusuppdateringar som uppmanar oss att RÖSTA. Plötsligt kan vi föreställa oss hela Yes we can-grejen. Och det känns bra. Nu gäller det. Nu kan vi visa att vi inte tål skiten och att den inte hör till oss.

Jag vet inte vad du förknippar Sverige med. Jag tänker mest på Stockholm och insjöar. Och Zlatan. Klyschigt kanske, men jag älskar honom. Förutom huvudstaden, sötvattnet och fotbollsguden, tänker jag med stolthet på Public Service. Jag älskar konceptet. Världens bästa tanke. Information och underhållning fri från reklamens påverkan. Min största kärlek, som några kanske förstår, är Sveriges Radio. Varje gång jag är där blir jag som nykär.
Det är därför det skär i hjärtat att läsa följande:

Mikael Tornving och radioprofilen Ametist Azordegan stängs av fram till valet efter deras medverkan i filmen ”Osvenskt”.

– Med tanke på SR:s policy och regler är de rätt av dem att stänga av mig. Men ur ett medmänskligt och demokratiskt perspektiv tycker jag att det var rätt av mig att ställa upp i filmen, säger Ametist Azordegan, programledare på SR Metropol


Ametist stängs alltså av tills efter valet, på grund av hennes medverkan i projektet Osvenskt (klippet ovan), ett projekt som satts ihop av elever på Berghs.

Jag blir så fruktansvärt besviken. Någon del av mig kan väl kanske förstå SRs policy och respektera den, men jag blir inte mindre ledsen för det. Varför kan inte en statlig kanal, som för övrigt anser att jämställdhet och jämlikhet är bland det viktigaste i sitt utbud, varför kan inte de ta ställning? Eller åtminstone strunta i att lägga sig i när deras anställda gör det?
Jag förstår att SR respektive SVT inte vill vara politiska. Det är ju det som är grejen med Public Service. Men på det här sättet talar man ju snarare om att man inte ställer sig bakom Mikael Torving eller Ametist Azordegan.
De kunde lika gärna struntat i hela grejen. Hur kan de ha tyckt att det var ett bättre val att knäppa Mikael Torving och Ametist på näsan?
Var tog solidariteten vägen?

Nu lägger jag mig ner och gråter.

/Emilia Melgar.